Sveriges smarta transportekosystem: varför framtidens mobilitet formas först i Norden

Inledning: Konkurrensen om framtidens mobilitet håller på att skifta från ”fordon” till ”system”

Den globala fordonsindustrin befinner sig i en djupgående omstrukturering. I rapporten ”Sweden's Smart Transport Ecosystem”, som Business Sweden publicerade 2022, framhålls att svenska biltillverkare, lastbilstillverkare, teknikstartups och forskare tillsammans skapar smarta transportlösningar, med målet att möjliggöra koldioxidfri rörlighet för människor och gods. Det som verkligen är värt att notera är inte en viss bilmodell eller en viss teknik, utan att Sverige för samman fordonsindustri, informations- och kommunikationsteknik, energisystem, stadsstyrning och startupinkubation i ett och samma ekosystem. Detta påminner oss om att konkurrensenheten för framtidens mobilitet håller på att skifta från enskilda fordon till systemkapacitet på stads-, industri- och digital nivå.

Bakgrund: Ett underskattat kluster för smart transport

Sveriges ekosystem för smart transport består av globala företag och tekniska uppstickare. Referensmaterialet räknar upp aktörer som Volvo Cars, Volvo Group, Scania, Bombardier, Ericsson samt Einride, Nevs och Polestar. De driver utvecklingen inom fyra områden: delad mobilitet, avkarbonisering, autonoma fordon och uppkoppling. IKT sysselsätter direkt över 250 000 personer, och den digitala sektorn står för 5,8 % av Sveriges BNP; i Stockholm arbetar ungefär var tionde sysselsatt inom digitalteknikbranschen. Fordonsindustrin och dess leverantörsnätverk står för cirka 15 % av Sveriges export och sysselsätter 155 000 personer. Göteborgsregionen är ett kunskapsintensivt område för fordonsutveckling och framtida lösningar för elektrisk mobilitet, och har redan införlivat autonoma skyttelbussar i kollektivtrafiknätet. Sverige har dessutom fler än 17 testbäddar som täcker trafiksäkerhet, simulering av autonoma fordon, komponenttestning, AI, IoT, LiDAR, batterier och hybridsystem med mera. Dess elsystem har EU:s högsta andel förnybar energi, vilket ger de grundläggande förutsättningarna för elektrifiering.

Den underliggande logiken: innovation sker i ”värdenätverk” snarare än i en linjär leveranskedjaDen traditionella bilindustrin är en linjär försörjningskedja: biltillverkare definierar produkterna och leverantörer levererar i flera led. Förändringen i Sverige är att landet håller på att utvecklas till ett värdenätverk. Biltillverkare, telekomföretag, mjukvaruföretag, startups, universitet och offentliga aktörer definierar problem, testar lösningar och söker affärsmodeller tillsammans. Mobility Xlab grundades av CEVT, Ericsson, Volvo Cars, Volvo Group, Veoneer och Zenseact och stöds av den svenska innovationsmyndigheten Vinnova för att ge mobility tech-startups en språngbräda. AstaZero är världens första fullskaliga testmiljö för framtida trafiksäkerhet, öppen för inhemska och utländska biltillverkare, leverantörer, forskare och tillsynsmyndigheter, och kan simulera olika trafikscenarier och stödja certifiering. Urban ICT Arena utforskar i sin tur autonoma fordon och uppkopplade fordon i en verklig stadsmiljö. De tre motsvarar inkubation, test och certifiering samt urbana tillämpningar och utgör en kontinuerlig kanal från laboratorium till offentlig väg.

Att tolka det nordiska systemet: varför det först uppstod i Sverige

Detta ekosystem är inte en tillfällighet. För det första har Sverige en djup tradition av fordons- och komponenttillverkning och ett globalt rykte inom trafiksäkerhetsinnovation. För det andra har landet en långvarig uppbyggnad inom kommunikation, mobilsystem och digital infrastruktur, vilket gör att "uppkoppling" och "autonoma fordon" inte bara är bilfrågor utan också kommunikations- och mjukvarufrågor. För det tredje erbjuder offentliga innovationsaktörer en neutral plattform för tidigt, riskfyllt och sektorsöverskridande samarbete, vilket minskar kostnaden för enskilda företag att bära osäkerheten på egen hand. För det fjärde är städer villiga att öppna verkliga miljöer; att Göteborg kopplar in autonoma skyttelbussar i kollektivtrafiken är ett uttryck för staden som experimentfält. För det femte ger koldioxidfri el och en hög andel förnybar energi en fysisk grund för elektrifiering och dekarboniseringsmål. Den nordiska modellen i vidare bemärkelse bygger också på hög social tillit, offentlig serviceförmåga och en tradition av digital förvaltning, förhållanden som sänker transaktionskostnaderna för datadelning mellan organisationer, samordning av vägtester och offentlig-privat samverkan.

Global betydelse: det som kan kopieras är kombinationen av mekanismer, inte enskilda projekt

För den globala teknikindustrin visar fallet Sverige att konkurrensfokus håller på att flyttas från hårdvara för hela fordon till mjukvara, uppkoppling, energi, tjänster och standarder. För den gröna ekonomin måste transportsektorns dekarbonisering samverka med elnätets dekarbonisering, batteriförsörjningskedjan och den cirkulära ekonomin, annars innebär elektrifiering bara att utsläppen flyttas. För städer kan autonoma fordon och delad mobilitet, om de inte integreras med kollektivtrafiken, förvärra trängseln i stället för att förbättra resandet. För beslutsfattare är det viktigare än att bara subventionera en enskild teknik att bygga upp testinfrastruktur, öppna certifieringsmiljöer, stödja offentlig-privat samskapande och göra verkliga städer till innovationsmiljöer. Men den svenska erfarenheten har också regionala särdrag: landet är litet, industrin är koncentrerad, tilliten är hög och politiken är kontinuerlig; dessa förutsättningar finns inte i alla regioner, så den kan inte utan vidare kopieras.

Långsiktig trendbedömning: fem linjer att följa under de kommande 5—15 årenFör det första: från fordonsbaserad intelligens till systemintelligens. Fordon, vägsidainfrastruktur, kommunikationsnätverk, energisystem och mobilitetsplattformar kommer att behöva samordnas enhetligt. För det andra: testbäddar kommer att utvecklas till standard- och certifieringskapacitet. Värdet av anläggningar som AstaZero ligger inte bara i testning, utan än mer i att definiera framtidens regler. För det tredje: delad autonom körning kan komma att integreras med kollektivtrafiken. Göteborgs autonoma skyttelbussar är en tidig signal. För det fjärde: mjukvarudefinierade fordon och kommunikationsplattformar kommer att omforma industrins värdefördelning. För det femte: Sverige kommer att fortsätta spela en dubbel roll som globalt experimentfält och språngbräda för export, med internationella nyckelmarknader som Tyskland, Frankrike, USA, Kina, Japan och Sydkorea, och med en utvidgning till Taiwan, Italien, Spanien och Storbritannien med flera. Det är viktigt att fortlöpande följa rollerna för Mobility Xlab, AstaZero, Urban ICT Arena och Vinnova, liksom utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborg.